Pneumokocker är en bakterie av typen streptokocker och de förekommer normalt i näsa och svalg hos barn och vuxna. De är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner och förekommer över hela världen. Pneumokocker kan orsaka bakteriella luftvägsinfektioner som öron-, bihåle- och lunginflammation och de är även en vanlig orsak till svårare infektioner som blodförgiftning (sepsis) och hjärnhinneinflammation. Pneumokockinfektioner drabbar främst de yngsta och äldsta individerna.
Lunginflammation som följd av influensasjukdom är vanligt då pneumokocker gärna förökar sig strax efter infektionen med influensaviruset.
Vaccinering både mot säsongsinfluensa och pneumokocker är kostnadsfritt för riskgrupper och personer över 65 år. Läs mer >
Riskfaktorer och smittorisk
Pneumokocker kan nästan kallas ”normalflora” hos barn som bär bakterierna i näsa och svalg, vanligen utan att ge några symptom. Ungefär hälften av alla barn som går på förskola beräknas vara bärare av pneumokocker. Barnen sprider sedan smittan vidare till föräldrar och anhöriga och vidare ut i samhället. Pneumokocker sprids genom nysningar, hosta eller nära kontakt mellan människor som bär på bakterien – men det är först efter att man koloniserat bakterierna i sin näsa och svalg och sedan aspirerar dem (andas ner dem i lungorna) som man blir sjuk.
Symptom och komplikationer
Symptomen på pneumokockinfektion varierar beroende på vilken typ av infektion man fått: Luftvägsinfektion, öron- och bihåleinflammation kan till exempel ge feber, huvudvärk, hosta och ont i öronen eller i bihålorna medan symptom på lunginflammation kan vara smärta över bröstet, svårigheter att andas, hosta, feber, frossa och trötthet. Symptom på hjärnhinneinflammation kan vara feber, huvudvärk, illamående, trötthet och stelhet i nacken. Symptom på blodförgiftning är vanligtvis feber, frossa, värk i muskler och leder men även kall, fuktig ibland blåmarmorerad hud, särskilt på händer och fötter samt kraftig allmänpåverkan.
Behandling
Pneumokockinfektioner kan behandlas med antibiotika, om det anses nödvändigt. Det är dock viktigt att vaccinera mot pneumokocker - dels för att förebygga sjukdom och dödsfall bland små barn, äldre och andra riskgrupper och dels för att förhindra en ökad antibiotikaresistens.
Två typer av vaccin mot pneumokocker
Det finns två typer av vaccin mot pneumokocker, polysackaridvaccin och konjugatvaccin.
I Sverige har vi vaccinerat med polysackaridvaccinet mot pneumokocker i över 20 år. 2001 kom en ny typ av vaccin, ett konjugatvaccin som sedan 2009 även ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Det är godkänt för alla åldrar sedan 2013.
Polysackaridvaccinet skyddar främst mot hjärnhinneinflammation och blodförgiftning hos vuxna och ges ofta till samma grupp som vaccineras mot influensa (personer som tillhör vissa riskgrupper eller över 65 års ålder). När man vaccinerats med polysackaridvaccinet kan man fortfarande vara bärare av penicillinresistenta pneumokocker. Polysackaridvaccinet tas i regel bara en gång då en revaccination inte ger något gott skydd.
Det konjugerade vaccinet kan till skillnad från polysackaridvaccinet även påverka bärarskapet av pneumokocker, d.v.s. om du har fått ett skydd genom vaccination med konjugatvaccin kan du inte föra smittan vidare till din omgivning. Det konjugerade vaccinet kan tas flera gånger, med förnyad effekt varje gång.
För att få ett så brett skydd som möjligt mot pneumokocker rekommenderas att ta båda vaccinerna, då de skyddar mot olika typer av pneumokocker. Önskvärt är att först ta konjugerat vaccin och sedan åtta veckor senare ta polysackaridvaccinet. Konsultera gärna oss på mottagningen om du har frågor!